Vill bara säga att jag är helt jätte nöjd med ansiktsfärgen på Erika-bilden. Grannbarnet blev lite väl rosa. Men vi kan ponera att han inte varit så mycket i solen. Men håll med om att det var det ständiga problemet i lågstadiet. Att få till rätt ansiktsfärg på sina tecknade gubbar. Den där aprikosa kritan som finns i alla kritaskar (ja den är kvar!) påminner ju inte ens om ansiktsfärg så varför ska de envisas med att ha den kvar. Ska de vara så svårt att få fram en verklighetstrogen färg?
Jag ska starta en facebook-grupp: vi som vill ha en RIKTIG ansiktsfärg i kritaskarna nu. Vem är med?
Jag ska starta en facebook-grupp: vi som vill ha en RIKTIG ansiktsfärg i kritaskarna nu. Vem är med?
2 kommentarer:
Alltså det här måst jag kommentera, för jag har ännu lite trauman från dagis. Under de tillfällen det inte fanns en ansiktsfärgad penna målade jag alltid ansiktet GULT. Tyckte liksom att det var närmare den sanna färgen än att bara lämna ansiktet vitt! För det är det ju. Nåh, jag minns faktiskt att mina dagismedmänniskor kritiserade mig för detta färgval. Nu kräver jag upprättelse! Gult är det nya ansiktsfärg! Hellre gulsot än död, liksom.
Hanna
Jag tycker du gjorde ett modigt val på dagis om du vågade trotsa likfärgen och gav dig på gult istället. Hoppas att jag inte var en sådan dagismedmänniska som kritiserade sån konstnärlig frihet.
Skicka en kommentar