Saker man kan störa sig på

1. Cafén med kalla, hårda stolar som skrapar hemskt mot kakelgolvet då man flyttar sig. Huua!
2. Provrum med endast EN krok att hänga både egna kläder och kläderna man ska prova på. Hur tänker människorna då?
3. Bloggar som typ aldrig uppdateras. Jättestörigt ju! (Den där entartainment bloggen är typ värst!)

Och på tal om störiga saker börjar min evighetslånga semester om en vecka. Därför känner jag att jag behöver ett projekt. Tips mottages med tacksamhet. Jag är inte så kräsen när det kommer till sysselsättning så länge det är roligt.

Optimalt

Naja skrev för en tid sedan om vilka ägodelar hon skulle rädda om det någon gång började brinna hemma hos henne. Jag har flera gånger funderat på samma sak och har därför en färdig plan vad jag skulle rädda. Fotoalbumen står högst på listan (rörande nog tror Naja att jag har fotonegativ kvar och tipsade mig om att ta dem istället, men det har jag alltså inte) och sedan kommer datorn (den får Mr T ta).

Men att hinna få ut så mycket som möjligt förutsätter ju att man blir varnad om branden i god tid. Därför känns vår placering av brandvarnaren inte helt optimal. Eller vad tycker ni om bokhyllan?

Plötsligt händer det

Vi försöker vara ekonomiska i vårt hushåll.

Ibland misslyckas vi. Då köper vi t.ex. mer mjölk än vi hinner dricka upp. Jättejobbigt.

Effektiv

Plötsligt insåg jag att den där vårtan som jag berättade om för en tid sen fallit bort i duschen. Ha! Igen liksom.

Snacka om att duscha effektivt.




Eller så var det aldrig en vårta. Vilket som...borta är den.

Nytt besök hos sömmerskan

Idag igen tittade vi in hos sömmerskan för att prova klänningen som sömmerskan undrade varför jag köpt. Och ännu en gång försökte hon släta till min klänning som inte SKA falla rakt, utan ha lite "lager på lager" och draperingar. Suck. Varje gång. Varje gång. När ska människan fatta?
Första besöket
Sömmerskan: Man får ju släta till de här lite sen så det faller bättre.
Jag: Nej, det ska se ut så här.
Sömmerskan: Jaja, de ska va så där. (och låtsas som om hon är helt med på det, trots att hon inners inne skakar på huvudet och tänker "Ska människan gifta sej i denna kreation?")

Andra besöket.
Sömmerskan: Ja, ja vet inte hur vi riktit ska få det här slätt. (samtidigt som hon frenetiskt försöker platta till hela klänningen)
Jag: Nej, det ska vara så där, säger jag igen med en irriterad ton.
Hon: Jaja, de ska ju vara så där.

Tredje besöket (idag)
Sömmerskan: Ja, det börjar väl så småningom vara klart då. Det enda är ju de här som skrynklar till sej så här (och återigen är hon där med handen och pajjar och pajjar till tyget)
Jag: Men för guds skull kära tant, det ska VARA så där! Det är ju det som gör själva klänningen!
(eller åtm. den sista meningen sa jag åt henne, i vänlig ton förstås, som den vänliga person jag är)

Jag önskar att jag hade lite mera gaist i mej och verkligen kunde (på riktit) säga till på skarpen såna här gånger. Och när folk går före mej i kö osv.

Vågar ni säga till på skrapen åt personen som förtjänar det?! Är det bara jag som är en mespropp?

Catch you later!

Ville bara påminna om att jag imorgon drar till Helsingfors och på torsdag morgon till Rhodos!
Have it girls! :)
P&K

Mångsysslare

Tittar på "Halv åtta hos mej" och småler åt att de vid presentationen om veckans gäster alltid skriver "Mångsysslare" om de personer som inte har nåt jobb.

Lina, i sommar får du helt enkelt vara en mångsysslare. Låter ju flott.

komplimanger av den finska mannen

Som ni vet har jag en massa totalt urflippade fåniga facebook applications. Jag har ju redan nämnt "Are you interested". Tänker inte räkna upp alla programmen som finns på min facebook profil, jag vill ju inte verka desperat. Något som jag anser mig har kunnat dölja relativt bra hittills. Eller så int. Måste ändå berätta om ett annat av dessa program, "social me". Detta handlar om att spana in heta killar och ge dem komplimanger och vice versa. Ja måste säga att kommentarerna man får kan vara otroligt underhållande. Speciellt då de där purfinska karlarna försöker sig på att ge komplimanger...

Den senaste som jag fick var "Kaunis ku sika pienenä".

Man blir helt enkelt mållös!

Jag har det rysligt bra

Har varit på en shoppingresa till Vasa som hette duga. Påvägen dit kommenterade Mr T något om höballarna längs vägen. Det lilla livet menade ju förstås höbalar. Lunch intog vi på Strampen och maten var fabulös. På Iittala outlet wentade jag bananas och gjorde upp för alla glas och tallrikar som tappats och gått sönder under åren. Sicken tillfredsställelse att ha jämnt antal i skåpet igen. Så har jag också köpt en bikini som visade sig vara för liten(!), men man kan ju inte vinna jämt.

Nu väntar ännu grillning och en kall cider. En kunde ha det sämre.

Vem väljer du?

Fick kritik för att jag glömt bort att göra en powerpointpresentation över boyfriendmaterial åt Erika. Sicken tur att jag träffade på dessa två godingar i storstaden som bad mig hälsa att de är singlar och villiga.

Kille nr 1 gillar lugna hemmakvällar och stillsamma månskenspromenader.




















Kille nr 2 gillar Ernst Kirchsteiger och Martin Timell.














Bara att välja och vraka.

Bildbevis

Tadaaaa:

Firre 1/5

Fem fiskar och inget bröd

Kom just hem från en hel dag på villan. Har bl.a. räfsat, druckit kaffe, lapat sol och metat. Det var systersonen som tjatade och tjatade på att vi skulle meta. Han orkade i c. 1 minut. Sen fortsatte jag. Jag fick fem firrar. FEM!

PS. Det finns bildbevis på mammas kamera.

När Lina varit på "klassresa"?!

3:57

Så här på småtimmarna när jag försöker hålla mig vaken på nattskiftet, slår det mig att Lina är oerhört sen med sin powerpoint presentation. Den som handlar om eventuella pojkvänskandidater åt mig. Jag tror vi behöver skicka ut henne för att göra en fältundersökning så kanske hon kommer igång med uppgiften. Mia, du kan vara projektledare!

Disskussion med son

Denna "disskussion" ägde rum imårse.

Son: Titta! Iita matoja ( han ritar maskar på ett papper och visar stolt åt mej.)
Jag: Va fint! Maskar. Kan du säga mask?
Son: Mato
Jag: Mask, försöker jag igen. Säg Mask.
Son:Mato
Jag: Maaassssk, förtydligar jag och ser hoppfullt på honom.
Han ser på mej och säger:
Maaatoooo.

Tydligen sitter de finska generna djupare än de finlandssvenska. Får väl sätta på honom ett par seglarskor till sommaren för att väga upp....

Who am I kidding?

Ni borde ha hejdat mej före brödbaket! Brände ju förstås det förbannade knäckebrödet. Jag tyckte väl oxå att det luktade lite konstigt... men jag tänkte att det bara är så som sesamfrön luktar när de varit i ugnen i 20min. Men nehes. Borde väl inse mina begränsningar och låta Lina vara den husliga av oss. Och.. vad ska JAG vara bra på då undrar jag!?

Mia i köket

Jag hittar mej själv i köket, bakandes bröd! Dra på trisso säger ni och framför allt jag. Vet inte vad som flög i mej, men kanske det har nåt att göra med detta. Nån måste ju ta platsen i husliga görmål under hennes frånvaro! Men om ni ser att jag börjar grodda får ni allt hoijla till. Too much is too much.

So long

De där katterna

Jag var just med om en skräckupplevelse. Hade varit ut och gå med systeryster och skulle gå sista biten hem ensam. Då rusar en katt emot mig med vässta klor, ilsket jamande och viftande svans. Okej, jag överdriver kanske lite, men katten hade i alla fall tagit sikte på mig och ville mig illa. Alla som känner mig vet att jag dessutom är livrädd för katter och avskyr de små kräken som pesten. "Usch usch" ropade jag högt för mig själv samtidigt som jag sprang in i trapphuset och tryggheten. Samtidigt tittade en gubbe lite konstigt på mig då han gick in i trappen brevid.

Jag är fortfarande lite darrig efter händelsen och överväger att aldrig gå ut igen. Sträck upp en hand ni som tycker att katterna bör utrotas (eller iaf hållas inomhus). Ps. Erika får inte delta i denna gallup.

Stora tankar

Går runt med stora tankar i huvudet idag. Ska iväg på klassresa imorgon och kommer att vara utan internet i dagarna tre. Hur skall detta gå funderar jag och rynkar pannan. Hur ska ni stå ut utan livstecken från mig under den tiden? Det kommer bli tufft men vi ska minsann klara av det tillsammans.

Håller på och värmer upp rösten så där smått inför bussresan. Blåbär, blåbär, blåbär, blåbär, blåååbääääär.

I did it!

Den här bloggen skapades för att förgylla vardagen en smula, för att underhålla främst oss själva i tristessen. Okej okej, det var min idé och för att cut the bullshit så var baktanken den att det skulle underhålla mig (my side of the story). Men fananamma vad bra det har lyckats!!!

Efter att ha stigit upp 6.30 bilat ner till Vasa (som tur har farsan fixat "rövavärmarn", ni minns säkert problemet med en alltför het häck), varit på kurs till 13:30 och därefter jobbat till 24:00 är det underbart att få klicka fram bloggen och läsa hur många underhållande inlägg som helst :) Givetvis skulle jag hellre vilja se mina underbara vänner IRL, men detta är the next best thing! Så jag vill tacka bloggspot, internet och hela universum men främst mina fenomenala vänner, you make my day! Kärlek till er!

För övrigt så har jag känt mig som Thomas Di Leva idag. Jag har haft fnissattacker som förvandlats till något hästlikt frustande för att hålla tillbaka ett mega gapskratt. Jag har stundvis varit myskot nöjd. Jag har varit alldeles varm inombords av att avsluta arbetsdagen med att skryta och ge beröm till någon som förtjänat det. Jag har kört hem med ett saligt leende på läpparna. Jag går till sängs med en silkeslen känsla i magen efter Amarula drinken och hoppas på att morgondagen har ens lite av det flum som denna dag har haft.

När Mia använt för mycket trimgel

Den där gelen. Tidigare satt klänningen som gjuten.

Förgiftad?

Har varit på picnic idag. Grillade korv på en engångsgrill och åt två tonnfisk-gurk-smöggisar och ett kex. Lite saft på det och en kaffe. Det där var för si sådär 7 timmar sedan och jag är ännu mätt.

Nu funderar jag om det (=min långa mättnad) kan bero på att korven smakade tändvätska av grillen.

Vad tror ni? Hög sannolikhet? Låg sannolikhet? Ingen relevans what so ever?

Trimgel

Som någon observant läsare kanske noterar, är jag rastlös och utan att göra. Surfar runt och hittar denna magiska produkt. En gel som gör att man går ner i vikt. En bantningsgel. Klockrent.

På sidan där denna produkt säljs kan man läsa om Framgångsrika exempel.

"Jag har använt Trimgel i 5dar och jag har redan gått ned 1 kg! Jag har inte ändrat min kost eller träning, så det är verkligen av gelen."

"Efter bara fyra dagar är mina lår 4 cm mindre, mina höfter 2 cm mindre och min midja 2 cm mindre. Jag kommer definitivt att fortsätta tills vidare."

"Nu, efter en vecka, har jag gått ned 2,1 kg, mina lår är 4,5 cm mindre, mina höfter 3,5 cm mindre och midjan 4,0 cm mindre. Det är jag supernöjd med!"

4cm mindre omkrets på 4dar. Holy cow! Och här har jag i en hel vecka plågat mej själv med sockeravvänjning och Lchf-diet! Istället för att ligga på sofflocket, slänga in choko och febrilt smörja in mej med Trimgel.

P.s Jag hoppas innerligt att kvinnan i det andra citatet, fortsätter bara tills vidare. Annars lär hon ju försvinna helt och hållet med detta mirakelmedel!
P.s2 Och angående kvinnan i 3:e citatet. Fattar väl jag det att hon e supernöjd. Hon har ju gått ner 3-4storlekar på 1 vecka!

Elden är lös

Jag har just inventerat i vårt skåp där vi förvarar torra ingredienser. Stötte på en flaska Spicy sesame oil och blev nyfiken. Tog en liten liten yttepytte klick på lillfingret och smakade. Bad mistake. Jag sitter nu och väntar på brandkåren som ska släcka elden i min mun.

Lärdom

Idag har jag lärt mig att det kan vara pinsamt att vara förälder. Gick tillsammans med en syster och en systerson förbi en man vars mage stack fram under t-paitan. Systersonen påpekade väldigt sakligt "jag tycker jag ser lite mage titta fram".

Mamman ville sjunka genom jorden, själv visste jag inte vart jag skulle vända mig men systersonen var helt obekymrad.

Som tur är tror jag faktiskt inte mannen, vars mage stack fram, hörde vad han sa. Iaf försökte jag intala mamman det, så nu kör vi på den linjen.

Punschen kommer

Jag fick just tag på sinnesstämningen just innan punschen kom, då man var på sits. Och tillståndet så där allmänt när man var på sits under studietiden. Det var tider det!

Men det är fortfarande tider, bara på lite annat sätt!


Punschen kommer, punschen kommer,
ljuv och sval.
Glasen imma, röster stimma
i vår sal.
Skål för glada minnen!
Skål för varje vår!
Inga sorger finnas mer
när punsch vi får.

Ett liv utan kaffe? - Nej,tack

För en tid sedan började det lukta lite konstigt ur vår kaffekokare (när man kokade kaffe.) Bränt. Som om det var några sladdar som höll på att gå sönder där inne. Men vad gör man när man inte förstår sej på sånt? Jo, man kokar kaffe och gömmer huvudet i sanden som om man aldrig ens hade vetat att kaffekokaren ev. var sjuk. Och se, imårse kändes ingen bränd lukt när jag kokade mitt morgonkaffe. Denial IS the shit!

(Hoppas det går på samma sätt med servicelampan som förtsätter att lysa i bilen, för 7-8mån i sträck ?)

Dagens bästa

Jag har länge tänkt uppfinna en bekväm cykelsits som inte trycker på precis överallt. Jag hade tänkt utgå från en sådan där ring man som liten fick dyka efter i simhallen och sen göra den mjuk som bomull. Jag har alltså främst varit ute efter att minska på trycket på självaste....mitten. Little did I know att en sådan sits (typ) redan är uppfunnen och idag har jag cyklat med en sådan då jag lånade en kollegas cykel. Underbart I tell you.

Nu kan jag stryka det från min to do-list. Puh. Jag som fasat för den stressiga perioden som arbetslös som komma skall.

Simpsons

Jag blir bara såå irriterad när jag ser att det kommer Simpsons på tv. Hur iq-befriat program är inte det? Samma med futurama. De programmen kommer på delad första plats , på tråkiga program.
Vad är det tråkigaste tv-program du vet ?

Tacka vet jag friends. Ska återgå till tittandet.

Erika?

Var e du?

Utvecklingsdag

Idag har jag spenderat nästan 8h på jobb. Det är 4 mer än vanligt. (4h=en hel evighet). Vi hade nämligen utvecklingsdag från jobbet. Från morgonen fick vi gå längs havsstranden en timme och sedan resten av dagen var det föreläsning om Förändelseprocessen. Mycket intressant och vår föreläsare var jätte duktig på att fånga ens intresse! DOCK är jag ju inte van att sitta stilla längre stunder så kaffepauserna/lunchen var mycket välkommet mellan varven. Kl. 11.55 kom jag på mej själv att tänka tanken att spinga till matsalen när klockan väl slog lunchtid. Ni vet så där som man gjorde i lågstadiet, tävlade om vem som kom först i kö. Fatta att Jag 27år, på jobbet, på fullt allvar tänker tanken att springa till maten. Känns lite omoget.

p.s Jag sprang inte. Kunde behärska mej. Jag släppte rentutav flera kollegor före mej, bara för att ingen skulle tro att jag hade bråttom till maten.

Upplyftande

...att få se hur många som sökt samma jobb som man själv. Här borde det finnas en fb-gilla-knapp.

Det tycks vara ett överskott på lärare som någon så förnuftigt uttryckt det.

Dålig kombo

Att vara skrockfull OCH hypokondrisk är typ den sämsta kombinationen ever. Jag lider dock av denna dåliga kombo.

Jag kunde t.ex. berätta att jag hade sjuk mage i tisdags och trodde min sista stund var kommer. Jag hade ju naturligtvis diagnosen rätt så klar (dvs. bantat ner förslagen till 2-3 rätt så allvarliga åkommor) när jag smått i panik ringde arbetshälsovården. Tanten i andra ändan funderade om det kunde vara blindtarmen eller (håll i er nu) gaser! Hon ordinerade således en prutt-promenad på kvällen. (Fast jag mådde nog bättre direkt jag lagt på telefonen).

Detta kunde jag alltså berätta om det inte vore för min skrock-hypo-kombo. OM jag skulle berätta det och dessutom skoja lite om det kunde det nämligen bli betydligt värre igen. Förstås.

Tackom-å-lovom har jag ju inte berättat om min sjuka mage nu så jag slipper svettas och fundera på vad som komma skall.

Äh...vem lurar jag egentligen. Jag är ju skit nervös ju. Här fullkomligen kastar jag ju utmaningen i ansiktet på ödet. "Kom och ta mig om du kan". Typ. Hur dum får man bli?

Jag raderar det imorgon. Kanske.

Brostugan rules

Det händer att jag har fel i bland. Inte ofta. Men det händer. Nu senast har jag felaktigt trott att Brostugan inte skulle vara the place to be på första maj. Tydligen kunde jag inte ha mer fel. Det insåg jag senast idag då jag läste en finfin artikel om ovannämnda ställe i den jättelokala bilagan till ÖT. Med denna bild vill jag här med be om ursäkt till alla som eventuellt känt sig kränkt av mitt felaktiga påstående.

Jag är inte sån att jag inte kan erkänna när jag har fel. Jag bara hatar det väldigt väldigt mycket! Som tur är har jag oftast rätt.

Att jag aldrig lär mig 2

Det finns saker som jag aldrig tycks lära mig. Att gå på wc före jag far hem från jobbet är en av dem. Att ta bort linserna före jag sätter mig vid datorn är en annan.

Det ser inte snyggt ut och det är fruktansvärt irriterande att sitta framför datorn och blinka med ett öga i gången då linserna blir kruttorra.

Är jag ensam om att ha ett så jobbigt liv?

EDIT: Det där med wc handlar alltså om att jag alltid behöver på wc då jag far från jobbet, men jag orkar aldrig fara. Så istället behöver jag panikkisa då jag kommer hem. Det är retigt. Riktigt retigt.

Paita på

Jag satt i bara bh på soffan imårse (Ja, inte endast bh då. Hade ju nog byxor!) och så kommer sonen och klappar mej på magen och säger "paita på". Känns inte helt hundra att t.o.m en 2-åring inser att det inte är en vacker syn.

Nu ska vi fortsätta se på samma avsnitt av "Bobben" (Byggare Bob) som vi bara sett tio gånger hittills idag. Tjingeling!

Bonde gör bort sig

Tycker synd om (och skäms lite för) bonden som föll av hästen i sin kontaktannons. Det är ju som att tappa byxorna på första daten. Stakin.

Fast det där med att tappa byxorna är kanske lite värre. Lite.

Vintern rasat

Undrar hur mysigt det kan vara att sjunga in våren idag (typ på en bro).

Rätt så ensamt föreställer jag mig.

Mumin? Don't think so

I vårt prisma har de sålt såna där folieballonger vappen till ära. Först var det några enstaka stackare längs med en hylla men ju närmare vappen vi kommit desto fler har de blivit och de har liksom sökt sig ut till mitten av korridoren. Jag svettas redan vid tanken på alla småbarnsföräldrar som skall sick-sacka sig igenom eländet med ungar som slänger sig efter ballongerna
"FårjagFårjagFårjagFårjagFårjagFårjagEnBALLOOOOOOOOOONG!".

Jag skulle inte vilja byta. Istället har jag lugnt (nåja, så lugn man kan vara om man väljer att trängas dagen före första maj med alla andra hysterishoppare) och tacksamt hastat förbi ballongerna.

Men det var egentligen inte det jag skulle säga. Utan: vid kassan skymtade jag på jättelångt håll en av dessa stackare som fastnat i ballongnätet och således stod där med en jätte-onödig-ballong-som-ungen-bara-måste-ha. (Lärdom: man kan inte vara diskret med en heliumballong!). Och vad skådar mitt norra öga om inte en parodi på Mumin. Ni som har sett den vet att det minsann är en sad excuse för en Mumin-ballong!!!

Nu har jag sökt med ljus och lykta efter en bild på eländet men inte hittat därför får ni hålla till godo med min egen tolkning.

Det ser ju ut som att Mumin håller på att storkna!

1maj

Är ytterst tacksam att detta är år 2010 och inte 2000. Mår så mycket bättre denna morgon.