torsdag 9 september 2010

Hos tandläkaren

Det är alltid samma sak. Jag tänker att denna gång ska jag inte ligga där och spänna varenda jävla muskel och ändå gör jag det! Jag spänner benen, armarna och axlarna och så håller jag så där krampaktigt i handstöden. I 15 sekunder, sen ger jag mig själv en mental bitchslap och slappnar av. 5 sekunder senare ligger jag där som en trästock igen och hamnar att upprepa proceduren.
HUR svårt kan det vara?

3 kommentarer:

Lina sa...

Med tanke på din tandläkarhistoria förstår jag att du spänner dig! Det är bara mänskligt.

Mia sa...

Håller med Linssi. Min MrJ är din raka motsats. Han har somnat i tandläkarstolen!!

Erika sa...

Alltså ja funa på det där också.
Tänkte då det brukar stå i såna där avslappningsböcker att man skall spänna/slappna av för att t.ex. få lättare tag i sömnen, men de ju bara bullsh*t. J måste ha varit sövd, eller så har han svimmat av förskräckelse och inte vågat berätta det åt dig.