Tejp

Igår på jobbet då jag hade en lite lugnare stund, så satt jag och läste nåt papper och satt och pillade på nån tejpbit. Jag vet inte hur jag tänkte, men jag klippte av en bit och snurrade sedan, fiffigt nog, biten runt mitt ena pekfinger och det mittersta fingret. När jag väl var klar med detta insåg jag att jag inte kunde göra så mycket med min vänstra hand och i samma stund knackar en patient på min dörr. En lätt panikartad känsla kom över mej i mitt försök att lösgöra mej från mitt tejpfiasko. HUR proffessionellt tror ni det ser ut men en terapeut som har tejpat fast sina fingrar? Som tur fick jag upp knaprat tejpen i samma sekund som min patient kom in i rummet. Och jag fick behålla mitt anseende som en mycket professionell terapeut som aldrig skulle komma på tanken att leka med tejp på arbetstid.

URK!

Avrundade två plankor till en och bilade (!) sedan till makuuni efter mitt godis.


En halv skål senare mår jag som jag förtjänar. Dessutom sa det bara poff och så var min mage svullen som en ballong.

Jaja. Tillbaka på ruta ett.

Bort med bandaget!

Högläge.

Musti har haft bandage på benet i över 8 veckor sedan stygnen togs bort.
Han har även haft socka så han inte skulle bita sig i tårna (hade ju varit så självdestruktiv att han bitit upp trampdynan så den måste stansas tidigare). När man luftade foten blev han helt mysko, sprättade omkring och försökte skaka av obehaget han tydligen kände när han gick barfota.

Nu har bandaget tagits bort. Lite åt gången pga. kissens temperament. Sedan när det bara var en liten del kvar, fattade han vad som pågick och han låg avslappnat och njöt.

Jag har ännu inte sett hur det ser ut, men tänkte åka och inspektera i helgen. Tydligen är det inte mycket kvar av benmuskeln eftersom han inte använt den alls, så nu får kissen börja storträna.

Lina, du kan se detta inlägg som en exponeringsuppgift för din kattfobi. Kontakta mig ifall du uppskattar att ångesten blir för svår. Den borde dock avklinga ifall du kollar tillräckligt länge på bilden.

Deal?

Jag har spånat på en lösning och tänker så här: plankan 2 ggr idag + paintbild = godis på kvällen. Känns ju logiskt.


Jag menar: fatta hur svårt det är att rita en plankare. För att inte tala om hur svårt det är att göra den där plankan. Tror jag tjänat ihop till en godispåse till nästa fredag också.

Länkarna Erika. Länkarna!

Upptäckte just att länkarna inte syns nu då någon gått och ändrat om i vår blogg. Det betyder att otaliga människor kan ha gått miste om t.ex. min Mia Skäringer länk. Bara före att nämna en. Hur ska vi lösa detta Erika?

Cirkeln är sluten

Det känns lite som att jag jagat och fångat min egen svans idag.

Jag googlade nämligen på hur och när magafar smittar (ja jag skrev faktiskt magafar!) och vart hänvisar google mig. Jo till detta.

Snacka om att nafsa sig själv i baken.

Godisdag

Hade lovat mig själv en makuunigodispåse på fredag om jag gör "plankan" varje kväll denna vecka. Vet inte vad som hände men vips blev det dan före den självlovade frossardagen och hur många gånger tror ni jag har plankat. Jo EN hel gång. Eller inte ens en hel gång. Snarare en halv väldigt ofukuserad och halvhjärtad gång.

Jag SKA ha min godispåse imorgon men vill samtidigt inte belöna så dåligt beteende som jag uppvisat.

Hur löser vi det här?

Reikäleipä

Hur fräckt är inte detta? Det är ju mera hål än bröd liksom.

Ser man på.

Här är det visst någon som glömt att raka benen. Sexigt värre.

Och ser man på. Här är visst ett par lazy-eyes som påminner att man inte ska nysa då man just lagt mascara.

that's some ugly shit

Voi saakeli vad vår blogg e ful! Jag undrar vem som ha försöka sig på att byt färg?
Lina kan int du rita nån humor bild på paint? Så vi har nå att se på då vi uppdaterar så sällan!

snacka sig lite goja

Ibland känns det som att dygnet har för få timmar.
T.ex. som då man har varit några timmar på jobb, sovit päikkärit pga. förkylningen och sedan skall ta fram tentböckerna men märker att man inte alls har tid att läsa på tent eftersom man måste göra sina hemuppgifter som man har i den där arbetsgruppen man är med i. Arbetsgruppen som har träff imorgon, men vilken man måste skippa pga. obligatorisk närvaro i skolan för att få delta i kursen som börjar.
Ibland känns det som att man borde planera varenda timme man är vaken på dygnet och anställa en slavdrivare som står och piskar på en så man får något gjort. Så man säkert inte sitter och äter popcorn, skriver onödiga blogginlägg och lyssnar på Samantha Jones som ustöter stönanden genom TV rutan pga. sex and the city re-runs, samtidigt som man tycker synd om sig själv då man inte kan träna pga. en förkylning som högst antagligen bottnar i bihålorna.

Ibland känns det som att det vore bättre ifall man inte tyckte så mycket om att...t.ex. sova och slappa, ifall man inte vore så lat.

Och ibland känns det tydligen som att man måste klaga lite. Inte för att det hjälper nåt, men ni vet bara för att...

Dyngkåt och hur helig som helst

Usch vad det är dåligt med underhållning på den här bloggen. Kanske bäst att låta Mia Skäringer underhålla istället.

Idag...

saknar jag Starbucks!

Den om att vara inrutad

Mitt liv är verkligen inrutat. Märkte just att jag gör precis samma sak, varje morgon. I precis samma ordning. Först via wc och kör morgontoaletten med allt vad det innebär, sen fixa morgonmålet och (förstås där på sidan hålla kolla på sonen) sedan sätter jag mej vid datorn med mina två karppinen-smörgårsar med ost på och kaffekoppen brevid. Sen kollar jag igenom 1. Facebook och 2. De bloggar som jag följer med, som nuförtiden tyvärr har begränsats till den här och den här. Och det här upprepas i 365dagar. Idag försökte jag iallafall piffa till min rutin genom att lägga paprika på smörgåsarna. (Jag vet, ibland är det ingen hejd på mej.)

Så att... så spännande saker har jag att rapportera. Vad gör ni på era mårnar?

Katter

Ni minns min stilla fundering? (Okej, det gör ni säkert inte. Kolla länken då.)

Inte nog med shampo och städgrejer, nu försöker Riska sälja en lägenhet med en katt i. Fatta hur lite jag vill ha den lägenheten! (Att vi inte är ute efter en trea med kokvrå har väldigt lite med saken att göra).

Men på riktigt. Inte ens en kattmänniska kan väl bli till sig över lägenheter med katter i. Erika?