Nu traskar jag längs memory lane igen. Men. Minns ni att man förr RINGDE in sin beställning till hm och ellos.
Först ringde man numret, sen tryckte man tvåa för svenskspråkig service och sedan fick man prata med en finsk person som prata rikssvenska och räkna upp heeeela sin beställning för denne.
Nittiett streck förrtitvåtretti storlek 34. Tjugofyra streck femtitreförttiåtta storlek s.
Minns ni!?!?!?
Eller råddar jag helt nu?
Först ringde man numret, sen tryckte man tvåa för svenskspråkig service och sedan fick man prata med en finsk person som prata rikssvenska och räkna upp heeeela sin beställning för denne.
Nittiett streck förrtitvåtretti storlek 34. Tjugofyra streck femtitreförttiåtta storlek s.
Minns ni!?!?!?
Eller råddar jag helt nu?
3 kommentarer:
Ja helt gaalet juh!!
Jag minns! Men jag vågade aldrig ringa själv (visserligen var jag minderårig på köpet) så mamma fick alltid ringa medan jag fnittrade bredvid.
Ja man drog sig alltid för att ringa det där samtalet. Men tanken på nya kläder vann över rädslan.
Förr fick man ju alltid något gratis också i samband med köpen. En handduk, ett påslakan eller en ful huppari med snobben på. Vart har de grejerna lämnat?
Skicka en kommentar